a thousand confessions won't be enough.

nej. jag mår inte bra. jag håller det bara i schack.


och det är puls det är meningar fan jag är så rädd för att du ska vara trött på mig arg arg du jag ser, jag är tyst, tystnad skriker inte, mitt huvud skriker, fan jag är alltid tyst, alla alla försök att bryta tystnaden låter patetiskt intentsägande fega, jag hatar det, jag är bra på lycka dålig på olycka, tornar upp sig, det är en känsla i maggropen, det är rädsla, det är bekräftelse på hur trött du är, på hur dum jag känner mig på hur mycket du hatar det jag hatar det worthless worthless making plans to escape, och det eskalerar, och och

en punkt där, jag känner inte så nu, jag bara bearbetar.

det finns mycket att skriva, det får inte plats.

jag måste ändra på något, jag fungerar inte.

spreading disease in us. det vill jag inte. (det som stör mig mest är att dedär känslorna är som en hinna över mig, ett blurr, en glaskupa som isolerar mig, som vänder mig mot dig, dig mot mig (världen mot mig, du är en del av den), och jag står bakom den, når inte ut, greppar inte din ord och din närhet, passiv betraktare till mitt eget kaos, och jag ser hur det skulle kunna vara, hur bra jag skulle kunna må, men jag når det inte, når inte ut.

(om jag sträcker ut min arm, försök snudda vid mina fingertoppar, din varma glöd ska tränga bort självkritiken och muren, jag ska försöka släppa in dig, med hela mitt väsen ska jag försöka släppa in dig.)

to be continued. det hela handlar nog om att jag inte vågar känna det jag känner, att känslorna blir obekväma i mig. jag är inte lika lätt att leva med som jag verkar. jag har massa tvivel inom mig gällande massa saker, men jag tränger undan det, och det blir till ångestknutar som anfaller mig och blir till avstånd mellan dig och mig. när jag egentligen bara skulle kunna vara rak och säga det jag tänker.

kanske skulle jag kunna göra min ledsenhet till en bro som förenar dig med mig, istället för drar mig längre bort? jag tror att jag skulle kunna det, det vore svårt, men det kanske går. så så inrutat.

this is not the end of it.