tjugotvå tjugoåtta

kalla fötter (trots raggsockar), tomt hus (förutom jag) och sjutton grader kallt och röra (jag ska städa imorgon, och rensa, och slänga, och släppa in nytt). blåsa på hälen, klockan tjugotvå och tjugoåtta. jag har pratat jättemycket franska, jag har haft en jättetrevlig kväll, en såndär riktigt social och avslappnad kväll som jag så sällan har, pga något slags varasjälvbehov och låtastressrinnavbehov. café villerkulla och sen gå genom stan i en timme. jag är verkligen som lyckligast vid den här tiden på året. när jag får gå med mina kängor över kullerstenarna med ett höstlöv i handen, i fallande skymning, i detdär skumma, lite mystiska, mörkret som omhuldar en. jag älskar dessa dagar.

I want to take it from here, I want to build. I want to shape into new forms, slowly, consciously, to carefully be woven into happiness.

jag klär mig i brunt, köper brun ögonskugga. vilar färgerna och de starka intrycken. mjukt grått, brunt, svart. dricker thé och plockar fram gamla anteckningsblock. och målar saker. har ett målat blått träd med vita&oranga löv kring som ligger på mitt bord. hur jag älskar känslan av att skapa med mina händer.