november och hennes solsken, hennes krispiga löv under kängorna och hennes mystik, mörker, magi i luften. jag älskar att vakna och känna att jag måste ut i dedär färgerna, jag måste uppleva det mot huden, känna krispheten.
jag sitter och känner mig uppfylld, av musiken och mörkret och av alla runt mig. jag tycker om nya människor, att lyssna till nya historier, nya ögon att se in i. det har varit en del av det den här hösten. andra att gå bredvid, nya tankar att begrunda.
idag har jag värmt mina händer på en thékopp på ett fik tillsammans med en väldigt vacker människa. att upptäcka både likheter och olikheter hos en annan och bara svepas med, inspireras. och jag har lagt till två nya ord i min vokabulär: "slutgjord" och "nydöd". jag bytte dem till mig mot "muffiner" och "avokader".
syr ihop mig själv och trevar. provar min säkerhet från olika vinklar och i olika ljus. små fingervisnar och ljus, ljus i mina händer och ljus i mina ögon.