dis och grus

min ipod spelar alla de rätta låtarna för mig. jag går med grus och mossa och barr under kängorna, mössa på huvudet och vantar om händerna. skogens stabilitet under fötterna, skogens lugn i lungorna. natriumljuset blandas med dimman och det luktar fuktigt, mossa. himlen är alldeles gul av strålkastare som lyser upp en isplan inte långt härifrån. min kropp känns varm och stark och mina kinder brinner. all min stress brinner i mig, i min eld, brinner ut, all stelhet löses upp till mina steg, till känslan av kängor mot grus.